Fri frakt över 500 KR*365 dagars öppet köpSäkra betalningar
 Bloggmeny
Klassisk eller modern? En gin och tonic passar alla!

Klassisk eller modern? En gin och tonic passar alla!

Drinken finns idag i en uppsjö av variationer men ett gt recept innehåller de i namnet definierade huvudingredienserna som enda gemensamma nämnare. Vad är det då som gjort att den har fått en sådan outplånlig popularitet?

Få andra drinkar uppvisar en så komplex balans som en välkomponerad G&T, gin och tonic. Myllret av smakgivare i gin blir i mötet med beskan från tonicen en kombo som är både fräsch och rivig på samma gång.

Drinken finns idag i en uppsjö av variationer men ett gt recept innehåller de i namnet definierade huvudingredienserna som enda gemensamma nämnare. Vad är det då som gjort att den har fått en sådan outplånlig popularitet? Vi ser flera skäl som samverkat:


  • Den är god utan att vara simpel.
  • En gt drink går snabbt att blanda och servera, och dess framställan förutsätter inte fler än fyra ingredienser; gin, tonic, is och garnityr.
  • Den kan göras vacker; kristallklar med mycket is, eller mystiskt rostfärgad då den bereds på tonic där kinabarkens färgpigment inte filtrerats bort.
  • Det går att variera smaken från söt till bitter genom att framhäva smaknoter från ginen, tonicen eller garnityren.
  • En perfekt gin&tonic sägs utgå från ration 1:2, men vi tycker att det beror alldeles på vad för gin som finns att tillgå, och vad det är för tillfälle. Vad som däremot alltid är viktigt i ett gin och tonic recept är isen, som är det som binder ihop komponenterna.



”You can not make everybody happy, you are not a bottle of gin."






Gin har sin födelse i Holland, där man under tidigt 1600-tal började tillverka Genever. Genevern lagrades på fat av gran och smaksattes med enbär eller enbärsolja och andra kryddor, för att sedan destilleras ännu en gång. En tämligen kärv och ganska oangenäm upplevelse kan tänkas. Vissa påstår att en ginliknande spritdryck redan tidigare destillerades – och konsumerades – i Italien. Genom seklen har världshandeln öppnat möjligheterna för mixologerna att balansera enbärens kärvhet med pomerans, apelsinskal, kardemumma, lavendel, koriander, citrongräs och hundratals andra örter och kryddor. Oavsett om ginflaskan innehåller smaker från en halv botanisk trädgård eller består av ett fåtal ingredienser har gin alltid en vuxen och kärv komplexitet som är ovanlig för vit sprit.

Gin och tonicglas

Vilket typ av glas använder man till sin gin o tonic? Det råder lite delade meningar om detta. På senare år verkar det som att vinglasen vunnit många GT-älskares preferens. I Spanien serveras GinTonic nästan alltid i stora kupade glas som tillåter aromerna att spänna musklerna lite mer. GT kan med fördel också serveras ur i Riedels vattenglas i O-serien. Dels är de oerhört snygga, men också oerhört trevliga att dricka ur. Vill man vara ordentlig och följa regelboken finns det naturligtvis specifikt framtagna gin o tonic glas med en rejäl kupa och tulpanform för att koncentrera citrustoner och andra aromer.

Is

Rikligt med is är en framgångsfaktor, helst alldeles klar sådan. Vi på KitchenLab gillar att servera G&T med issfärer. Riktigt snyggt och ger en is som håller länge tack vare att den inte innehåller några luftbubblor.




Tonic

Upptäckten av tonicens medicinska egenskaper mot malaria gjordes i slutet av 1630-talet då frun till den spanske vicekonungen i Peru, grevinnan av Chinchon, insjuknande i den fruktade sjukdomen. Vicekonungen vände sig till landets urfolk och deras medicinkunnande i ett försök att bota sin fru. Ett elixir kokat på bark från quinquinaträdet provades, och grevinnan tillfrisknade efter detta från sina besvärande malariaskov med hög feber och frossbrytningar. Huruvida det faktiskt var så att urfolket kände till att barken skulle bota malaria är omtvistat, men väl känt för dem var barken hade helade egenskaper och förmåga att bota feber.

Vi spolar framåt i tiden och stannar till vid tiden för koloniseringen av södra Asien och Afrika. För att förhindra att brittisk militär drabbades av malaria dracks tonic – en tinktur på barken blandat med kolsyrat vatten. Det upptäcktes sedermera att tonicen smakade bättre om den blandades med gin och voilà: så var Gin and Tonic ett faktum.

År 1817 lyckades två franska forskare isolera den verksamma substans som förhindrade malaria ur kinabarken. De valde att kalla ämnen kinin. Än idag används derivat från quinquinaträdets bark som den aktiva beståndsdelen i många malariaprofylax. Den tonic som säljs i Sverige innehåller däremot så låga doser kinin att de medicinska effekterna är försumbara. Att det har kommit att kallas kinaträd och kinabark trots att släktet och råvaran härstammar från Sydamerika beror på en omskrivning av ordet quinquina eller chinchina, vilket är det namn urbefolkningen i Sydamerika använde för barken. Namnet och benämningen kinabark har alltså ingen koppling till landet Kina. 

Från att det i princip bara funnits en sorts tonic på vår marknad finns det idag en uppsjö av hantverksmässigt framställda tonics – både sådana som är drickfärdiga och sirap att blanda själv. Bra tycker vi! Den sort man köper i på 1,5 l petflaska med gul etikett är något som smakmässigt påminner mer om läsk. Valet av tonic är förmodligen det som sätter störst prägel på din gin och tonic. Självklart spelar även val av gin och garnering in, men eftersom de flesta av oss dricker GT med mer tonic än gin blir den ekvationen rätt naturlig. Se alltså till att ha en bra tonic!

Hos oss hittar du tonicsirap från Swedish Tonic, där smakfokus ligger på quinquinabarken som ger den karaktäristiska bittra tonen. Eftersom tonicen är gjord på äkta kinabark är färgen på sirapen brun. När den blandas med kraftigt kolsyrat vatten får den en mystiskt rostfärgad nyans.

Önskas en mer örtig tonic finns Enhanced tonic från Sandberg Drinks Lab. En fin smaksättning av aloe vera, kamomill och bourbonvanilj ger en sirap som går lika bra att blanda med kolsyrat vatten, gin eller bara att dricka som den är. Är du sugen på något mer somrigt, fruktigt rekommenderar vi Rabarbertonic där frisk och syrlig rabarber möter len kokos – även denna från Sandberg Drinks Lab.




Gin och tonic varianter

Det enklaste sättet att spicea upp en gin o tonic hemma är genom att prova olika garneringar med hjälp av gin och tonic kit. Den klassiska citronen i all ära, men det finns en hel värld att leka med. Några andra varianter att prova:


  • Gin och tonic gurka. Tillsätt svartpeppar som pricken över i!
  • Gin och tonic fläder. Nu vet du vad du ska göra med förra säsongens överblivna flädersaft.
  • Gin och tonic rabarber. Perfekt nu när den första svenska rabarbern snart tittar upp! 
  • Gin och tonic rosmarin. En eldad rosmarinkvist ger en sofistikerad örtig rökighet. Dessutom är det en snygg effekt att bränna av rosmarinkvisten framför ditt GT-törstande sällskap. Ta då närmsta handyjetbrännare, ge rosmarinkvisten en liten touch av eld och sätt ditt tilltänkta ginglas över kvisten så att röken stängs inne. Vänd upp glaset och blanda din GT efter behag och toppa med rosmarin.
  • Gin och tonic peppar. Långpeppar, rosépeppar, grönpeppar, sanchopeppar eller timutpeppar. Det finns så många spännande pepparsorter att utforska.
  • Gin och tonic kryddor. Alla torkade blommor, frukter, örtkvistar och frökryddor går att använda för att ge smak åt en gin tonic. Hibiskus ger en kraftigt rosa färg och viss blommighet, torkad mango tillför en mer tropisk stil (till denna!). Libbsticka kan vara kul att prova med en neutral tonic eller varför inte sjärnanis och torkad pomerans för en julig variant.


Ett snyggt sätt att binda ihop din GT är att titta på vilka smakkomponenter som använts vid framställningen av din valda gin, och förstärka eller komplettera dem med din garnering. Råkar det vara så att du inte har hantverksgin hemma kan några droppar bergamottkoncentrat  göra en alldaglig dussingin lite mer angenäm.

Ett annat kul garnityr att prova är kolsyrad frukt. Allt som innehåller vatten går, med hjälp av en sifon, att kolsyra. Vi testade med klassiska citronskivor, vilket gav en förhöjd sensation av syrligheten. Bubblorna tog bort den vassaste toppen på syran och adderade en pepprig stickande känsla. Kul! Vindruvor tillhör också favoriterna att kolsyra, de blir som små sprittande bomber av juiciness. Hur gör man kolsyrad frukt? Det är inte speciellt svårt. Lägg det du vill kolsyra i en gräddsifon och ladda med 2-3 kolsyrepatroner. Släpp på trycket innan du öppnar sifonen! Det kan stå kallt tills det ska användas eller så kan man äta det direkt. 

Cheers!




Författare: Josefin Günther
Logga in
Are you in the right place?
Continue to kitchenlab.se