Om bara några dagar går helan igen. Gäddorna leker i vikar och vass och vi är mitt uppe i vår ljusaste högtid. Det är midsommar. Sillen är inlagd, allt doftar dill och den första färskpluggen är redo att skördas.

Simonsson behöver man inte ens bjuda in. Han kommer ändå. Det är en trevlig tradition. Gustafssons vacklar alltid undvikande i svaret, men behagar vanligtvis att ändå dyka upp. Även det beteendet är en typ av tradition.

I plurret nere vid bryggan kluckar båtarna nypolerade, omkring husvagnarna spänns det upp förtält och i poolen på landstället är det redan sedan några veckor behaglig temperatur. Midsommar kan se lite olika ut beroende på vem man frågar, men långbordens tid är här och kanske redan till helgen eller om någon vecka vankas det semester. Vår bästa tid är nu…

Mönstret för midsommarfirandet kan ändå vara olika lika. Gästerna plockar oftast med lite av något och det dukas upp till smörgåsbord. Senast övade vi under påsken och innan det i julas. I år, förra året och året innan…

På alla smörgåsbord finns något som har glömts bort. Ta den hemkryddade snapsen. En hemkryddad snaps ska ju som bekant helst stå och dra ett tag och det är kanske just därför den förträngs. Den där måndagskvällen två veckor innan det stora kalaset, när man mindes den sist, var suget efter att stå och blanda rusdryck inte överväldigande. Snapsmakeriet sköts på morgondagen och snart var den glömd. Två dagar innan midsommarafton ungefär två veckor för sent, tvingas man springa till systembolaget för att ännu en gång behöva dricka snaps som är lika bortgjord som oss själva. Vi tänker att till jul – då minsann! Några visor senare och efter några svängar på logen är besvikelsen inte lika påtaglig. Dagen efter är den helt bortblåst och nästa storhelg är det samma sak igen.

Idag står Kitchenlab på ångbåtsbryggan och kastar ut en livlina till alla er som prokrastinerat brännvinet. Våga vägra köpesnapsen. Med en sifon och några gräddpatroner finns det ingenting som heter att vara ute i god tid. Kryddningen sker relativt omedelbart och det enda man egentligen behöver vänta på är att den ska bli kall.

Nedan följer tre recept på rapid infusion – midsommarsnaps. Vi ställer fram en härlig besk med malört och sherry, en friskare variant med citronskal och svartpeppar och sist en hemkryddad akvavit på kummin, koriander, fänkål och en nypa dillfrö. Snart är ni i land. Ha en bra midsommar!

 

En besk
2 kvistar färsk malört (alt. 2 tsk torkad)

5 cl sherry

0,5 L renat brännvin

 

En frisk

det yttre gula skalet från en mindre ekologisk citron

2 msk hel svartpeppar

0,5 L neutral vodka

 

En akvavit

1 msk kummin

ett knippe koriander

1 msk fänkålsfrön
1 tsk dillfrön
0,5 L renat brännvin

 

Tillsätt kryddorna i sifonen, häll ner brännvinet och mata på med en till två gräddpatroner. Kyl och vänta i ungefär en timme. Släpp sedan ut trycket långsamt med munstycket vänt uppåt. (Håll gärna en handduk över ifall det skulle stänka lite. Framför allt den beska kan göra fläckar i taket om man har för bråttom). Skruva av munstycket, sila av kryddorna och servera kall.

Infuserar man sin snaps själv kan man testa sig fram för att hitta en perfekt balans. Det är inte fult att smaka av. Råvaror skiljer sig åt. Har smakerna inte hunnit sätta sig, eller om något saknas så är det bara att öka kryddningen, ladda om med en ny patron och sedan vänta ytterligare i några minuter. Huvudregeln är ganska självklar. Ju hårdare krydda, desto längre väntetid. Svartpeppar kan man med fördel stöta innan för att tjäna lite tid, medan färsk koriander fäller ut smakerna direkt. Blir blandningen för stark kan man alltid späda med mer brännvin. Har man torra kryddor i sin blandning så räkna med att de behöver stå i sifonen under tryck i åtminstone en timme.